Min vision med det där dagliga det bara försvann. Försvann i ett gytter av omplacerad valp som jag tidigare sålt, cancer hos en nära vän och lite annat som man bara inte rår på och som tar energin från precis allt. Så tråkigt men det är bara att bita ihop och inse att tiden inte räcker ibland.
I helgen hade vi vårt första julbord och ja det gick långt över förväntan. Det är ju mycket som ska till och hade någon sagt för ett år sen att jag skulle göra ett julbord för 64 pers sådär på *egen hand* så hade jag skrattat högt. Ärligt talat. Faktiskt. Men, det gick utan större fadäser. Jo en stor fadäs men den är så pinsam så den tänker jag inte berätta om. Stooora skämskudden! sånt där som inte får hända. Men men, vi gör om gör rätt om två veckor och det lär aldrig hända igen! Nånsin! Det är ju lite det där att man måste få lära sig. Man kan inte kunna allt.
Till jättehjälp i köket hade jag dock Cilla Bader Ovesdotter, hon är en guldklimp i ALLA lägen och hon var en underbart jättestor hjälp i fredags, utan henne och hennes erfarenhet av julbord tror jag vi hade virrat till det ordentligt. Men det gick bra. Det enda som inte alls gick bra var bröden jag bakade, det kan man fråga sig vad ugnen gjorde med dom. Har aldrig varit med om något liknande. Charmen att hålla på med mat, det kan hända saker man inte anar.
Massa nya evenemang inför 2018 på facebook, kommer på hemsidan inom kort! håll utkik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar